Mobbning
Mobbning har numera vidgats och syftar såväl på fysiska och psykiska handlingar som på uteslutning, ryktesspridning, tillmälen med mera – och en gång räcker. Idag börjar därför begrepp som kränkning, diskriminering och trakasserier användas istället för mobbning. Begreppet mobbning (då "mobbing") började användas år 1969. Det lånades från forskning om djur och betecknade gruppvåld mot avvikande barn. Begreppets betydelse har dock förändrats sedan dess. En mobbare kan även agera på egen hand och de barn som blir utsatta behöver inte vara avvikande, utan vem som helst kan drabbas.
Kränkning, diskriminering och trakasserier
Mobbning har ersatts med kränkning, kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Ett av skälen är just att lagstiftarna anser att handlingen inte ska behöva upprepas för att det ska bryta mot lagen. En gång räcker. Ett annat skäl rör vem som definierar handlingen. Det är inte nödvändigt att den som kränker ska ha ont uppsåt, utan det är den som är kränkt som avgör vad som är kränkning. Kränkning kan alltså ske omedvetet och utan ont uppsåt. Två tillsynsmyndigheter ansvarar för att lagarna efterföljs; Diskrimineringsombudsmannen ansvarar för diskrimineringslagen (2008:567) och Skolinspektionen för Skollagen (2010:800).
Hur skiljer sig då de nya definitionerna åt jämfört med mobbning?
• En skillnad mellan mobbning och kränkning är att handlingen inte behöver upprepas vid kränkningar. En gång räcker. En annan skillnad är att det inte behöver finnas ett ont uppsåt bakom en kränkning, såsom vid mobbning.
• Diskriminering har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Diskriminering förutsätter ett maktövertag hos den som diskriminerar. En lärare kan diskriminera en elev. En elev kan inte diskriminera en annan elev eller sin lärare.
• Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna men där det inte finns maktobalans mellan den som trakasserar och den trakasserade.
• Kränkande behandling är övergrepp som inte har grund i någon av diskrimineringsgrunderna.
Källa: Gun-Marie Frånberg, professor i pedagogik, Umeå universitet